{"id":2112,"date":"2026-02-18T08:51:10","date_gmt":"2026-02-18T06:51:10","guid":{"rendered":"https:\/\/oravalankartano.fi\/tradgardens-historia\/"},"modified":"2026-03-18T15:08:29","modified_gmt":"2026-03-18T13:08:29","slug":"tradgardens-historia","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/oravalankartano.fi\/sv\/tradgardens-historia\/","title":{"rendered":"Tr\u00e4dg\u00e5rdens historia"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n

Det gynnsamma l\u00e4get vid Kymmene \u00e4lvs strand gjorde att m\u00e4nniskor troligen slog sig ner p\u00e5 Oravala g\u00e5rds marker redan under j\u00e4rn\u00e5ldern. Sedan medeltiden har bos\u00e4ttningen varit livlig och permanent. Oravala g\u00e5rd grundades \u00e5r 1671 som ett s\u00e4teri \u00e5t greve Carl Gyllenstierna. De f\u00f6rsta omn\u00e4mnandena av g\u00e5rdens tr\u00e4dg\u00e5rd \u00e4r fr\u00e5n 1670\u2011talet och den nuvarande ekparken och formtr\u00e4dg\u00e5rden anlades i slutet av 1700\u2011talet. Oravala g\u00e5rds tr\u00e4dg\u00e5rd och park ligger p\u00e5 en sydsluttning vid Kymmene \u00e4lv, nedanf\u00f6r g\u00e5rdsplanen. Tr\u00e4dg\u00e5rden omges av \u00e5krar och gamla skogsbeten, och tr\u00e4dg\u00e5rdsomr\u00e5det omfattar cirka 1,8 hektar. Tr\u00e4dg\u00e5rdsodlingen och sk\u00f6tseln av parken b\u00f6rjade avta p\u00e5 1960\u2011talet och omr\u00e5det f\u00f6rf\u00f6ll och beskogades. I takt med att allt v\u00e4xte igen f\u00f6rsvann k\u00e4nnedomen och historien om tr\u00e4dg\u00e5rden. Nu har tr\u00e4dg\u00e5rden f\u00f6rsiktigt b\u00f6rjat v\u00e4ckas till liv igen med f\u00f6rsiktiga och l\u00e5ngsiktiga restaureringsmetoder.<\/p>\n\n

Humle och kryddg\u00e5rd i den tidiga tr\u00e4dg\u00e5rden<\/h2>\n\n

P\u00e5 1670\u2011talet odlades korn, havre, r\u00e5g, lin och humle p\u00e5 Oravala g\u00e5rd. I b\u00f6rjan av 1700\u2011talet fungerade g\u00e5rden som bost\u00e4lle f\u00f6r \u00f6verstel\u00f6jtnanten vid Karelska kavalleriregementet. Fr\u00e5n denna tid finns detaljerad information om g\u00e5rdens byggnader, odlingar och tr\u00e4dg\u00e5rd. Husesynen fr\u00e5n 1744 beskriver noggrant byggnaderna och deras skick samt g\u00e5rdens odlingar och skogar. P\u00e5 g\u00e5rdsplanen fanns huvudbyggnaden, tv\u00e5 flygelbyggnader samt en bostads\u2011 och visthusbod. Byggnaderna bildade en sluten mang\u00e5rd. Kryddg\u00e5rdarna l\u00e5g vid byggnadernas norra och s\u00f6dra gavel, men husesynsinstrumentet avsl\u00f6jar inte vid vilken byggnad de var bel\u00e4gna. Staketen och grindarna kring kryddg\u00e5rdarna var redan d\u00e5 f\u00f6rfallna, vilket tyder p\u00e5 att de hade varit i bruk l\u00e4nge.<\/p>\n\n

\"\"<\/figure>\n\n

Formtr\u00e4dg\u00e5rdens och ekparkens f\u00f6rsta skeden<\/h2>\n\n

\u00c5r 1743 drogs gr\u00e4nsen mellan Sverige och Ryssland i Kymmene \u00e4lv, vilket innebar att Oravala hamnade p\u00e5 ryskt territorium. Under 1770\u2011talet kom g\u00e5rden i \u00e4go hos den f\u00f6rm\u00f6gna k\u00f6pmanssl\u00e4kten Bruun i Fredrikshamn. Ekparken och formtr\u00e4dg\u00e5rden anlades under Bruuns tid. Sl\u00e4ktens framg\u00e5ngsrika aff\u00e4rsverksamhet och breda kontaktn\u00e4t skapade goda f\u00f6rbindelser till Europa, genom vilka influenser och kunskap n\u00e5dde Oravala. Det var dessutom utm\u00e4rkta f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r att skapa en representativ och imponerande tr\u00e4dg\u00e5rdshelhet p\u00e5 g\u00e5rden. Det finns dock ingen bevarad information om hur den ursprungliga planen f\u00f6r tr\u00e4dg\u00e5rden s\u00e5g ut och ingen k\u00e4nnedom om hur formtr\u00e4dg\u00e5rden och ekparken s\u00e5g ut i b\u00f6rjan.<\/p>\n\n

Ekparken<\/h2>\n\n

Ekparken anlades under \u00e5ren 1770\u20131790. Forskaren Arthur Thesleff inventerade ekbest\u00e5ndet i \u00f6stra Finland i b\u00f6rjan av 1890\u2011talet och utf\u00f6rde sin inventering av Oravala g\u00e5rds ekar \u00e5r 1891. D\u00e5 v\u00e4xte 66 ekar p\u00e5 g\u00e5rdens omr\u00e5de, och deras \u00e5lder uppskattades till cirka 100 \u00e5r. I hela n\u00e4romr\u00e5det f\u00f6rekom dessutom ett stort antal unga ekar. Den f\u00f6rsta skriftliga beskrivningen av tr\u00e4dg\u00e5rden \u00e4r fr\u00e5n \u00e5r 1804, d\u00e5 Gottfried Albrecht Germann, grundare av Tartu universitets botaniska tr\u00e4dg\u00e5rd, bes\u00f6kte Oravala. I hans resejournal beskrivs tr\u00e4dg\u00e5rden som vacker med sina ekall\u00e9er och g\u00e5rden som vacker.<\/p>\n\n

\u00a0<\/p>\n

Idag visar \u00e5rsringarnas datering att ekarna planterades \u00e5r 1773. Ekparken bildar en omfattande helhet d\u00e4r ekall\u00e9er omger g\u00e5rdsplanen, parkg\u00e5ngarna och v\u00e4gkanterna. Ekskogen var en v\u00e4sentlig del av formtr\u00e4dg\u00e5rden. Numera v\u00e4xer omkring 100 ekar eller fler i parken och g\u00e5rdsplanen. Den st\u00f6rsta ekens omkrets \u00e4r omkring fem meter, och flera ekar har en omkrets p\u00e5 tre till fyra meter.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\"\"<\/p>\n\n

Formtr\u00e4dg\u00e5rdens huvuddrag<\/h2>\n\n

Oravala g\u00e5rds tr\u00e4dg\u00e5rd \u00e4r anlagd enligt barock- och formtr\u00e4dg\u00e5rdens principer. Dess centrum och utg\u00e5ngspunkt var den gamla huvudbyggnaden p\u00e5 g\u00e5rdstun. Parkg\u00e5ngarna \u00e4r raka och bildar symmetriska kvarter. G\u00e5ngarnas konstruktion avsl\u00f6jar att de \u00e4r gjorda av en yrkesskicklig tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare: de har en t\u00e4t botten av handlagda stenar och flera sorters sandlager utanp\u00e5. Parkg\u00e5ngarnas sammanlagda l\u00e4ngd var n\u00e4stan en kilometer, och de flesta byggdes troligen under tr\u00e4dg\u00e5rdens tidiga skede. Parkens huvudg\u00e5ng och mittaxel ledde fr\u00e5n karakt\u00e4rsbyggnadens veranda till Kymmene \u00e4lv och mittg\u00e5ngen kantades av en syrenall\u00e9. I tr\u00e4dg\u00e5rden finns flera terrasser och stenmurar av natursten, n\u00e5gra av dem sk\u00e4r genom hela parkomr\u00e5det. Nedanf\u00f6r den tidigare karakt\u00e4rsbyggnaden finns en stor terrass som st\u00f6ds av en h\u00f6g mur.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\"\"<\/p>\n\n

J\u00e4ttetr\u00e4d<\/h2>\n\n

Forskaren Arthur Thesleff gjorde observationer om stora tr\u00e4d p\u00e5 Oravala g\u00e5rd \u00e5r 1891. P\u00e5 g\u00e5rdsplanen v\u00e4xte en gammal ask med en omkrets p\u00e5 174 cm vid en meters h\u00f6jd och 206 cm vid roten. Denna ask var sannolikt ett v\u00e5rdtr\u00e4d och v\u00e4xte mitt p\u00e5 g\u00e5rdsplanen \u00e4nnu p\u00e5 1920\u2011talet. Det fanns ocks\u00e5 ett \u00e4ppeltr\u00e4d vars omkrets var hela 161 cm p\u00e5 tre meters h\u00f6jd. Ekarna hade vuxit snabbt, och deras omkrets kunde vara upp till 306 cm. Idag \u00e4r den \u00e4ldsta och st\u00f6rsta ekens omkrets omkring 500 cm. \u00c4ven sibiriska l\u00e4rkarnas omkrets \u00f6verskrider 300 cm. P\u00e5 g\u00e5rdsplanen v\u00e4xer \u00e4ven askar, som antagligen har sitt ursprung i det gamla v\u00e5rdtr\u00e4det.<\/p>\n\n

Lusthuset och badhuset<\/h2>\n\n

Lusthuset i Oravala g\u00e5rds park finns kvar \u00e4n idag och \u00e4r daterat till b\u00f6rjan av 1800\u2011talet. Lusthuset har ett sp\u00e5ntak och ett vackert fl\u00e4tat innertak, men den prydnadsspira som en g\u00e5ng prydde taket har g\u00e5tt f\u00f6rlorad. H\u00e4r avnj\u00f6ts kaffe, beundrades utsikten \u00f6ver Kymmene \u00e4lv och kanske tj\u00e4nade lusthuset som g\u00f6mst\u00e4lle f\u00f6r f\u00f6r\u00e4lskade par. Gamla tr\u00e4dg\u00e5rdsb\u00e4nkar har ocks\u00e5 bevarats. I parken fanns \u00e4ven en ekbers\u00e5, d\u00e4r herrskapet avnj\u00f6t sina kaffestunder. Tr\u00e4dg\u00e5rdens och parkens huvudg\u00e5ng och mittaxel ledde till herrskapets badhus vid Kymmene \u00e4lv. Badhuset revs p\u00e5 1950\u2011talet.<\/p>\n

Prydnadsv\u00e4xter och perenner<\/h2>\n\n

Oravala g\u00e5rds tr\u00e4dg\u00e5rd har haft vackra, planerade planteringar och blomrabatter, som med s\u00e4kerhet kan dateras till tidigt 1900\u2011tal. N\u00e4r tr\u00e4dg\u00e5rdssk\u00f6tseln avtog p\u00e5 1960\u2011talet f\u00f6rsvann de flesta prydnadsv\u00e4xter, men tack och lov gick en del i vila i marken. Idag n\u00e4r tr\u00e4dg\u00e5rdssk\u00f6tseln \u00e5terupptagits kommer tr\u00e4dg\u00e5rdens gamla och ursprungliga v\u00e4xtarter l\u00e5ngsamt tillbaka. P\u00e5 v\u00e5ren ses bland annat rysk bl\u00e5stj\u00e4rna, narcisser, sn\u00f6droppar och sippor. P\u00e5 sommaren tar borstnejlikor, krolliljor och aklejor \u00f6ver, och p\u00e5 sensommaren blommar h\u00f6stflox och tr\u00e4dg\u00e5rdsnattviol. Rosenbest\u00e5ndet ut\u00f6kas hela tiden n\u00e4r gamla sorter \u00e5ter kommer upp ur jorden, s\u00e5som daggros och stenros. M\u00e5nga gamla buskar och perenner har dock bevarats, som exempelvis syren, rosentry, schersmin, vildvin, hassel och sibirisk \u00e4rtbuske.<\/p>\n\n

Tr\u00e4dg\u00e5rdsodlingens historia<\/h2>\n\n

Nyttotr\u00e4dg\u00e5rden har alltid varit en viktig del av herrg\u00e5rdarnas tr\u00e4dg\u00e5rdskultur. De tidigaste uppgifterna om Oravala g\u00e5rds nyttotr\u00e4dg\u00e5rd \u00e4r fr\u00e5n 1600\u2011 och 1700\u2011talen, d\u00e5 humle odlades och kryddg\u00e5rdar h\u00f6lls. Den f\u00f6rsta h\u00e4nvisningen till frukttr\u00e4d \u00e4r fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1800\u2011talet. Det finns inte uppgifter om vilken sorts frukttr\u00e4d, men troligen r\u00f6rde det sig om \u00e4ppeltr\u00e4d. Den f\u00f6rsta kartan d\u00e4r tr\u00e4dg\u00e5rden \u00e4r markerad \u00e4r p\u00e5 storskifteskartan fr\u00e5n 1832.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

Fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1900\u2011talet finns mer detaljerad information om tr\u00e4dg\u00e5rdsodlingen. Odlingen var d\u00e5 omfattande och m\u00e5ngsidig, vilket var typiskt f\u00f6r herrg\u00e5rdar vid den tiden. P\u00e5 1930\u2011talet omfattade tr\u00e4dg\u00e5rden och parken cirka tre hektar. Tr\u00e4dg\u00e5rden omg\u00e4rdades av skyddande granh\u00e4ck och plankstaket. P\u00e5 omr\u00e5det v\u00e4xte omkring 100 frukttr\u00e4d, bland annat \u00e4ppel\u2011, k\u00f6rsb\u00e4rs\u2011 och plommontr\u00e4d. Det fanns 135 b\u00e4rbuskar, vita, r\u00f6da och svarta vinb\u00e4r samt gula och r\u00f6da hallon. I tv\u00e5 v\u00e4xthus odlades gurka och tomat, och dessutom anv\u00e4ndes drivhus. Odlingen av gr\u00f6nsaker och rotfrukter var omfattande, och senare odlades \u00e4ven snittblommor. Till och med sparris odlades f\u00f6r g\u00e5rdens eget bruk. Tr\u00e4dg\u00e5rdsprodukterna s\u00e5ldes till Kymmene bruk och p\u00e5 torget. Parken sk\u00f6ttes f\u00f6red\u00f6mligt och g\u00e5rden hade en egen tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare. Ibland var tr\u00e4dg\u00e5rden \u00e4ven utarrenderad till en tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare.<\/p>\n\n

Tr\u00e4dg\u00e5rden tynar bort och v\u00e4cks i liv<\/h2>\n\n

Parken och fr\u00e4mst ekarna skadades d\u00e5 Oravala g\u00e5rd brann ner 1918. I branden f\u00f6rst\u00f6rdes karakt\u00e4rshuset och det \u00e5teruppf\u00f6rdes inte p\u00e5 samma plats. Idag \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r parken inte i symmetri med nuvarande karakt\u00e4rshus. Tr\u00e4dg\u00e5rdsodlingen avtog p\u00e5 1960\u2011talet och tr\u00e4dg\u00e5rden och ekparken v\u00e4xte igen, beskogades och f\u00f6rf\u00f6ll. Delar av tr\u00e4dg\u00e5rden togs i bruk som \u00e5kermark. N\u00e5gra parkg\u00e5ngar h\u00f6lls kvar som smala stigar \u00e4nnu p\u00e5 1990\u2011talet. Sk\u00f6tseln upph\u00f6rde, parktr\u00e4den v\u00e5rdades inte eller f\u00f6rnyades. Perenner, planteringar, blomrabatter och g\u00e5ngar f\u00f6rsvann \u2013 liksom kunskapen om parken och tr\u00e4dg\u00e5rden. Efter en tynande tillvaro i n\u00e4stan 60 \u00e5r b\u00f6rjade vi sm\u00e5ningom v\u00e4cka tr\u00e4dg\u00e5rden till liv igen.<\/p>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I Oravala g\u00e5rds tidiga tr\u00e4dg\u00e5rd fanns humle och \u00f6rtag\u00e5rdar. G\u00e5rdens formtr\u00e4dg\u00e5rd och ekpark anlades i slutet av 1700-talet. <\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":2113,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_seopress_titles_title":"Tr\u00e4dg\u00e5rdens historia - Oravala g\u00e5rd","_seopress_titles_desc":"","_seopress_robots_index":"","_seopress_robots_follow":"","_seopress_robots_imageindex":"","_seopress_robots_snippet":"","_seopress_robots_primary_cat":"none","_seopress_robots_breadcrumbs":"","_seopress_robots_freeze_modified_date":"","_seopress_robots_custom_modified_date":"","_seopress_robots_canonical":"","_seopress_social_fb_title":"","_seopress_social_fb_desc":"","_seopress_social_fb_img":"","_seopress_social_fb_img_attachment_id":0,"_seopress_social_fb_img_width":0,"_seopress_social_fb_img_height":0,"_seopress_social_twitter_title":"","_seopress_social_twitter_desc":"","_seopress_social_twitter_img":"","_seopress_social_twitter_img_attachment_id":0,"_seopress_social_twitter_img_width":0,"_seopress_social_twitter_img_height":0,"_seopress_redirections_value":"","_seopress_redirections_enabled":"","_seopress_redirections_enabled_regex":"","_seopress_redirections_logged_status":"both","_seopress_redirections_param":"","_seopress_redirections_type":301,"_seopress_analysis_target_kw":"","_seopress_news_disabled":"","_seopress_video_disabled":"","_seopress_video":[],"_seopress_pro_schemas_manual":[],"_seopress_pro_rich_snippets_disable_all":"","_seopress_pro_rich_snippets_disable":[],"_seopress_pro_schemas":[],"footnotes":""},"categories":[30],"tags":[],"hf_cat_post":[22],"class_list":["post-2112","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-historieblogg"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/oravalankartano.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2112","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/oravalankartano.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/oravalankartano.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/oravalankartano.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/oravalankartano.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2112"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/oravalankartano.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2112\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/oravalankartano.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2113"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/oravalankartano.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2112"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/oravalankartano.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2112"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/oravalankartano.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2112"},{"taxonomy":"hf_cat_post","embeddable":true,"href":"https:\/\/oravalankartano.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/hf_cat_post?post=2112"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}